Fri frakt över 799 kr · 🇸🇪 100% Svensk ull · 30 dagars öppet köp
Fårullsisolering – komplett guide till isolering med ull

Fårull har isolerat människors hem i tusentals år – länge innan mineralull, glasull och polystyren uppfanns. Det är inte nostalgi som gör att naturbyggare, hantverkare och energimedvetna husägare återvänder till fårull som isoleringsmaterial i dag. Det är ett material med egenskaper som moderna syntetiska alternativ faktiskt har svårt att matcha på viktiga punkter – framför allt fuktreglering, inomhusklimat och biologisk nedbrytbarhet.
Den här guiden förklarar vad fårullsisolering är, hur det fungerar, vad lambda-värdet innebär i praktiken, vilka produktformer som finns, var och hur du installerar det, och en ärlig jämförelse mot mineralull, glasull och cellulosa. Vi går också igenom vad som faktiskt är sant om behandlingar, hälsa och hållbarhet – utan att överdriva åt något håll.
Innehållsförteckning
- Vad är fårullsisolering?
- Hur fårullsisolering fungerar som isolering
- Lambda-värde och isoleringsförmåga
- Fuktreglering – det som skiljer ull från mineralull
- Inomhusmiljö och luftkvalitet
- Produktformer – rullar, skivor, lösull och drev
- Installation – hur du gör det rätt
- Användningsområden i byggnaden
- Behandlingar mot skadedjur och brand
- Fårullsisolering vs andra isoleringsmaterial
- Hållbarhet och livscykel
- Kostnad och lönsamhet
- Vanliga frågor om fårullsisolering
- Sammanfattning
Vad är fårullsisolering?
Fårullsisolering är isoleringsmaterial tillverkat av fårull – råull från klippning av får, bearbetad och formad till isoleringsrullar, skivor eller lösull. Det är ett av de äldsta byggmaterialen som finns men ett av de modernaste ur ett hållbarhetsperspektiv.
Råvaran – restull från lantbruket
En stor del av den fårull som används i isoleringsproduktion är restull – ull som är för grov, tovig eller skräpig för att förädlas till textilprodukter. Det är exakt samma material som ullpellets görs av – ullen som annars kastas. I isoleringssystemet hittar den en värdefull funktion utan att konkurrera med textiltillverkning om de bästa ullkvaliteterna.
Sverige producerar ungefär 1 000 ton fårull per år. En stor del kastas eller förbränns – inte för att den saknar egenskaper utan för att infrastrukturen för att ta hand om den länge saknats. Fårullsisolering är ett av de konkreta sätten att ge det restflödet ett hem.
Bearbetning
Råullen rensas, tvättas och bearbetas till ett sammanhängande isoleringsmat. Processen liknar kardning i textilproduktion – fibrerna reds ut, ordnas och trycks samman till en stabil struktur. Resultatet är ett material med luftiga, isolerande fickor mellan fibrerna – samma princip som gör ull till ett utmärkt isoleringsskikt i friluftskläder.
Hur fårullsisolering fungerar som isolering
All isolering fungerar på samma grundprincip: det är luften som isolerar, inte materialet. Isoleringsmaterialets uppgift är att hålla luften stilla och hindra värmeflöde via konvektion. Fårullfibrernas naturliga krimper – den spiralformade böjigheten – skapar ett stabilt tredimensionellt nätverk av isolerande luftfickor.
Värmeledning, konvektion och strålning
Värme rör sig via tre mekanismer i en byggnad: ledning (direkt kontakt), konvektion (luftrörelser) och strålning (elektromagnetisk strålning). Isoleringsmaterial adresserar primärt ledning och konvektion – de fångar luft och hindrar den från att röra sig. Lambda-värdet mäter hur effektivt ett material gör detta.
Ullfibrernas luftfickor
Ullfibers naturliga krimper – den spiralformade böjigheten som uppstår av kortexasymmetrin i keratinfibern – gör att fibrerna inte lägger sig platt mot varandra. Istället bildar de ett stabilt tredimensionellt nätverk med isolerande luftfickor. Det ger fårullisoleringen ett relativt högt isolervärde per viktsenhet och en elasticitet som gör att materialet återtar sin form efter komprimering – viktigt för att isoleringsförmågan ska bevaras under lång tid.
Hygroskopicitet – det som gör ull unikt
Det som verkligen skiljer fårull från de flesta alternativ som isoleringsmaterial är hygroskopiciteten – förmågan att aktivt absorbera och avge fukt utan att tappa isoleringsförmågan. Mer om det i nästa avsnitt.
Lambda-värde och isoleringsförmåga
Lambda-värdet (λ) är det centrala måttet på ett isoleringsmaterials värmeisolerande förmåga. Det anger materialets värmeledningsförmåga i W/mK – lägre värde innebär bättre isolering.
Fårullisoleringens lambda-värde
Fårullisoleringens lambda-värde ligger typiskt på 0,034-0,040 W/mK beroende på densitet och produktkvalitet. Det är jämförbart med glasull och något sämre än de bästa mineralullsprodukterna som kan nå ner mot 0,031-0,033 W/mK.
| Material | Lambda-värde (W/mK) | Tjocklek för R=5 |
|---|---|---|
| PIR/PUR (cellplast) | 0,022-0,028 | 110-140 mm |
| Stenull (bästa) | 0,031-0,033 | 155-165 mm |
| Glasull | 0,029-0,041 | 145-205 mm |
| Fårullsisolering | 0,034-0,040 | 170-200 mm |
| Cellulosaisolering | 0,038-0,042 | 190-210 mm |
| Hampa- och linisolering | 0,038-0,044 | 190-220 mm |
Vad det innebär i praktiken
Fårullisoleringens lambda-värde innebär att du behöver något tjockare isolering för att uppnå samma R-värde som med de bästa mineralullsprodukterna. Skillnaden är dock relativt liten – 10-30 mm extra tjocklek – och måste vägas mot de övriga egenskaperna, framför allt fuktregleringen.
Det viktiga är att lambda-värdet för fårull mäts under standardförhållanden. I praktiken, i en konstruktion med varierande fuktighet, kan fårullens bevarade isoleringsförmåga i fuktiga förhållanden göra att den faktiska prestandan är jämbördig med mineralull – som tappar mer av sin effektivitet vid fukt.
Fuktreglering – det som skiljer ull från mineralull
Fuktreglering är fårullisoleringens viktigaste och mest missförstådda egenskap. Det är här skillnaden mot mineralull och glasull är störst – och det är den egenskap som motiverar valet av fårull i konstruktioner där fukthantering är kritisk.
Hygroskopicitet – aktiv fuktreglering
Ullfibern är hygroskopisk – den absorberar aktivt fukt från omgivande luft när luftfuktigheten är hög och avger den gradvis när luftfuktigheten sjunker. En ullfiber kan absorbera upp till 30 procent av sin vikt i fukt utan att känslan av torka försvinner och utan att isoleringsförmågan tappar nämnvärt. Det är keratinproteinets kemi som möjliggör detta – fukten binds kemiskt inne i fibern snarare än att samlas som fritt vatten.
Varför det spelar roll i en byggnad
I en byggnad rör sig fukt konstant – inifrån ut på vintern, utifrån in vid varmt och fuktigt väder. Hur isoleringen hanterar den fukten avgör om konstruktionen håller sig frisk eller utvecklar fuktskador och mögel.
Fårullsisolering tillåter vattenånga att passera ut samtidigt som isoleringsförmågan förblir intakt. Det gör den diffusionsöppen – den motverkar inte fuktens naturliga rörelse genom konstruktionen. Det minskar behovet av strikta ångspärrar och bidrar till ett mer dynamiskt och naturligt fuktflöde i byggnaden.
Mineralull och glasull absorberar inte fukt aktivt – de är i princip hydrofoba. Men om fukt kondenserar i mineralullen – vilket kan ske vid felaktig konstruktion eller otillräcklig ångspärr – tappar den isoleringsförmågan och torkar långsamt. Fårull med sin aktiva fuktreglering hanterar periodiska fukttoppar utan permanent skada på isoleringsförmågan.
Sorptionsvärme – ull värmer när det absorberar fukt
En unik och sällan diskuterad egenskap hos fårull som isoleringsmaterial är sorptionsvärmen – den lilla värmemängd som frigörs när keratinproteinet absorberar vattenmolekyler kemiskt. Det är samma fenomen som gör ullkläder aktivt varma i fuktig kyla. I en isoleringskontext innebär det att fårullisoleringen bidrar med en liten men mätbar värmemängd under perioder av stigande luftfuktighet – som vid höstregn och tidiga vinterdagar. Det är ett litet bidrag men en unik egenskap som inget annat isoleringsmaterial har.
Inomhusmiljö och luftkvalitet
Fårullisoleringen kan bidra positivt till inomhusluftens kvalitet på ett sätt de flesta isoleringsmaterial inte kan.
Formaldehyd och VOC
Fårull kan bidra till ett friskare inomhusklimat genom att binda vissa luftföroreningar, som formaldehyd. Keratinproteinet reagerar kemiskt med formaldehyd och vissa andra flyktiga organiska föreningar (VOC) och binder dem irreversibelt. Det är ett dokumenterat fenomen från forskning på ulls kemiska egenskaper och ger fårullsisolering en unik roll i byggnader med höga halter av avgasning från lim, lackar och byggnadsvaror.
Inga irriterande fibrer
Glasull och mineralull innehåller tunna, styva fibrer som kan orsaka hud- och luftvägsirritation vid installation och om de läcker in i inomhusluften. Fårullfibrerna är mjukare och elastiska – de irriterar inte hud och luftvägar vid installation och utgör inte samma risk för inomhusluftens kvalitet om de sprids.
Inga kemiska tillsatser i grundmaterialet
Fårull i sig innehåller inga kemiska tillsatser som avger skadliga ämnen till inomhusluften. De behandlingar som tillsätts – mot brand och insekter – diskuteras i ett senare avsnitt. Men grundmaterialet, obehandlad fårull, avger inga VOC och bidrar inte till kemisk belastning på inomhusluften.
Produktformer – rullar, skivor, lösull och drev
Fårullsisolering finns i flera produktformer anpassade för olika användningsområden.
Isoleringsrullar och -skivor
Den vanligaste produktformen. Rullar och skivor av sammanhållen fårull, formade för att passa standarddimensioner av träregelkonstruktioner – 45, 70, 95, 145 och 195 mm. Materialet rivs eller klipps till önskad bredd och trycks in mellan regelverket.
Fårull är enkelt att hantera – det rivs lätt, anpassar sig till oregelbundna utrymmen och fjädrar tillbaka mot regelkanter och tätter utan lim. Det är ett konkret praktiskt argument för fårull på plats, framför allt i äldre konstruktioner med oregelbundna regelavstånd.
Lösull
Fårull i form av kortare, lösa fibrer – lösull – används primärt för inblåsning och fyllning i svåråtkomliga utrymmen: vindsutrymmen, kryputrymmen och hålrum i äldre konstruktioner. Det är den produktform som ger mest flexibel täckning av komplexa geometrier. Lösull av fårull är biologiskt nedbrytbar och kan samkomposteras med organiskt material när byggnaden en dag rivs.
Drev och drevremsor
Drev av fårull används för tätning av fogar, springor och genomföringar – runt fönster, dörrar, ventilationsrör och i knutpunkter. Det är en av de äldsta användningarna av fårull i byggnader – ullens elasticitet och fuktreglering gör den till ett utmärkt tätningsmedel som rör sig med byggnaden utan att spricka och som hanterar fukt bättre än syntetiska alternativ.
Fårulldrev är bekvämligare att arbeta med än traditionellt hampadrev och mer miljövänligt än polyuretanskum. Det komprimeras lagom, fyller utrymmet och bevarar sina egenskaper under lång tid.
Installation – hur du gör det rätt
Fårullsisolering är en av de mer hantverksvänliga isoleringstyperna att installera – det kräver inga specialverktyg och irriterar varken hud eller luftvägar på det sätt mineralull kan göra.
Verktyg och skydd
Du behöver vanlig sax eller en sticksåg för att skära. Inga handskar eller andningsskydd krävs – fårull irriterar inte hud eller luftvägar. Det är ett konkret argument för fårull i självbyggarprojekt och i trångare utrymmen där skyddsutrustning är besvärlig att använda.
Måttsättning och passning
Skär isoleringen marginellt bredare än regelavståndet – 10-15 mm extra bredd. Fårull komprimeras lätt och fjädrar mot regelkanterna, vilket ger en tät passning utan springor eller hålrum. Det är fårullens elasticitet – keratinfiberns återfjädring – som möjliggör detta.
Trycks ullen för hårt ihop minskar luftvolymen och därmed isoleringsförmågan. Målet är en tät passning utan överdrivet tryck – den naturliga fjädringen mot regelkanten räcker.
Ångspärr och diffusionsöppenhet
Fårullisoleringens diffusionsöppenhet är ett av dess starkaste argument – men det kräver en genomtänkt fuktstrategi för hela konstruktionen. I de flesta svenska konstruktioner med fårull används en ångbroms på varm sida snarare än en tät ångspärr. Det tillåter en viss fukttransport ut ur konstruktionen och utnyttjar ullens fuktbuffrande förmåga fullt ut.
Konsultera alltid en byggingenjör eller hänvisa till Boverkets byggregler för fuktdimensionering av den specifika konstruktionen – en felaktigt dimensionerad fuktstrategi kan orsaka fuktskador oavsett vilket isoleringsmaterial du väljer.
Drev – installation runt fönster och dörrar
Trä fårulldrevet in i fogen med en trubbig drevpinne eller liknande verktyg. Komprimera lagom – drevet ska fylla fogen ordentligt men inte vara så hårt packat att det minskar sin elasticitet. Fårulldrev kan enkelt justeras och tas ut om fogbredden förändras eller om plagget behöver kontrolleras.
Användningsområden i byggnaden
Fårullsisolering är lämplig för de flesta byggnadsdelar – med undantag för konstruktioner i direktkontakt med mark och vatten.
Väggar
Fårull i regelkonstruerade väggar är ett av de vanligaste användningsområdena. Rullar och skivor passas in mellan regelverket och ger god värmeisolering med fuktbuffrande egenskaper. Särskilt lämpligt i äldre trähus med oregelbundna regelavstånd – ullen anpassar sig till variationerna utan springor.
Tak och vindsbjälklag
Inblåst lösull på vindsutrymmen och vindsbjälklag är effektivt och täcker komplexa geometrier utan springor. Fårulls låga densitet gör att takkonstruktionen inte belastas onödigt. Fuktregleringen är extra värdefull i vindsutrymmen som utsätts för fuktsvängningar.
Mellanbjälklag och innerväggar
I mellanbjälklag fyller fårull en dubbel funktion: värmeisolering och framför allt ljudisolering. Ullfibrernas struktur absorberar ljud effektivt – stegljud och luftburet ljud dämpas av det mjuka, absorberande materialet. I innerväggar bidrar fårull framför allt till ljuddämpning och fuktreglering.
Tätning och drevning
Fårulldrev runt fönster, dörrar och genomföringar är ett av de mest kostnadseffektiva användningsområdena. Det är billigare och miljövänligare än polyuretanskum och mer hantverksvänligt än hampadrev. Drevet rör sig med byggnaden när materialet arbetar och bibehåller tätheten bättre än styvare tätningsmedel.
Kryputrymmen
I kryputrymmen och golvisolering är fårull lämpligt men kräver att konstruktionen hålls torr. Direkt markfukt och risken för långvarig blötläggning är utmaningar – placera alltid en fuktspärr mot marken och säkerställ ventilation.
Inte lämpligt
Konstruktioner i direktkontakt med vatten eller mark – grundmur, källarväggar under mark, platta på mark – är inte lämpliga för fårullsisolering. Här är cellplast (XPS) och mineralull mer lämpade material med bättre fuktmotstånd mot direktkontakt med vatten.
Behandlingar mot skadedjur och brand
Fårull kräver behandling för att fungera optimalt som isoleringsmaterial i byggnad – och det är viktigt att förstå exakt vad behandlingarna tillsätts för och vad de innebär.
Behandling mot insekter – malskydd
Ull i byggnader kan angripas av ullmal om den förblir ostörd under lång tid. Malprodukterna är keratinolyterna – specialiserade insekter och bakterier som bryter ned keratinproteinet. Fårullsisolering behandlas vanligtvis med ett insektsavvisande medel – ofta borax eller syntetiska pyretroider – för att förhindra angrepp under byggnadens livstid.
Boraxbehandling är den miljövänligaste och vanligaste metoden. Borax är ett naturligt mineral med låg toxicitet för däggdjur men effektivt mot insektsangrepp. Det är godkänt i ekologisk produktion och lämpar sig för naturbyggare som vill minimera kemikalier.
Brandbehandling
Ull är naturligt svårantändligt – det kräver en hög antändningstemperatur, självslocknar och smälter inte. Det är överlägset syntetiska isoleringsmaterial ur brandsäkerhetsperspektiv. Fårullsisolering uppnår i sin naturliga form typiskt brandklass E eller D enligt Euroklass. För konstruktioner med högre brandklass-krav kan tillsatser av brandhämmande medel behövas.
Vad behandlingarna inte är
Behandlat fårull avger inte farliga ämnen till inomhusluften under normal användning. Boraxbehandlingen är inert när den är torr. Det är viktigt att skilja på behandlat fårull som byggnadsisolering och idén om att undvika alla kemiska tillsatser – en viss behandling är nödvändig för att materialet ska fungera i en byggnad utan risk för skadedjursangrepp.
Fårullsisolering vs andra isoleringsmaterial
En ärlig jämförelse kräver att vi erkänner både styrkor och begränsningar hos fårull relativt alternativen.
| Egenskap | Fårull | Stenull / Glasull | Cellulosaisolering | Cellplast (EPS/XPS) |
|---|---|---|---|---|
| Lambda-värde | 0,034-0,040 | 0,031-0,041 | 0,038-0,042 | 0,029-0,041 |
| Fuktreglering | Utmärkt – aktiv buffring | Dålig – tappar förmåga vid fukt | God – hygroskopisk | Mycket dålig – vattentät |
| Brandsäkerhet | God – naturlig, självslocknar | Utmärkt – obrännbar | God – behandlad | Dålig – smälter och brinner |
| Installationskomfort | Utmärkt – irriterar ej | Dålig – kliande fibrer, skyddsutrustning | God – inblåsning | Bra – enkel hantering |
| Biologisk nedbrytbarhet | Ja | Nej – oorganisk | Ja – papper | Nej – plast |
| Inomhusmiljö | Positiv – binder VOC | Neutral till negativ – fibrer | Neutral | Neutral till negativ – avgasning |
| Förnybar råvara | Ja | Nej – utvinning av sten/glas | Delvis – återvunnet | Nej – petroleum |
| Pris | Högt | Lågt till medel | Medel | Medel till högt |
| Lämplighet mark/vatten | Nej | Begränsad | Nej | Ja – XPS |
Slutsatsen om materialvalet
Fårull är inte överlägset mineralull i alla avseenden – lambda-värdet är jämförbart och priset är högre. Det är starkare på fuktreglering, inomhusmiljö, installationskomfort och hållbarhet. För konstruktioner i trä med krav på diffusionsöppenhet, i ekologisk byggnad eller i renovering av äldre trähus med oregelbunden regelverkgeometri – är fårull ett starkt och välmotiverat val. I konstruktioner med extremt höga krav på värmeisoleringsprestanda per centimeter – plattor, grunder, tunna väggkonstruktioner – är cellplast och PIR starkare.
Hållbarhet och livscykel
Fårullisoleringens hållbarhetsbild är en av de starkaste bland alla isoleringsmaterial.
Förnybar råvara
Fårull produceras årligen – fåren klipps varje år och ger ny råvara utan att uttömma en naturresurs. Det är en i princip oändlig förnyelseprocess, till skillnad från stenull (utvinning av basalt och diabas) och cellplast (petroleumbaserat).
Biologisk nedbrytbarhet
Fårull bryts ner naturligt av keratinolytiska mikroorganismer på månader till år. När en byggnad rivs eller renoveras kan fårullisoleringen komposteras eller lämnas till organisk återvinning. Det är ett unikt slut-av-livscykel-scenario bland isoleringsmaterial – de flesta alternativ hamnar på deponi eller förbränns.
Livslängd
Korrekt installerad och behandlad fårullsisolering har en livslängd som matchar byggnadens – femtio år och mer är realistiskt. Ullfiberns keratinstruktur är kemiskt stabil och motståndskraftig mot de flesta nedbrytningsprocesser i ett byggnadssammanhang med rätt fuktstrategi.
Embodied carbon
Fårull har ett relativt lågt så kallat embodied carbon – den koldioxid som frigörs under produktion och transport. Mineralull och glasull kräver energiintensiv smältning vid höga temperaturer. Cellplast är petroleumbaserat. Fårull bearbetas mekaniskt vid lägre temperaturer av en förnybar råvara, vilket ger ett lägre klimatavtryck per kilogram isolering.
Kostnad och lönsamhet
Fårullsisolering är dyrare i inköp per kubikmeter isolering än mineralull och glasull. Det är ett reellt argument och ska inte förringas.
Prisjämförelse
Fårullsisolering kostar typiskt 2-4 gånger mer per kubikmeter än glasull och stenull. Det är en betydande prisskillnad i ett project med stora isoleringsbehov.
Vad som kompenserar
Installationskostnaderna är lägre – ingen skyddsutrustning behövs och materialet är enklare att arbeta med. I självbyggarprojekt kan det spara tid och frustration. I projektet professionell installation kan det ge snabbare monteringstid.
Möjligheten att använda enklare fuktstrategi – ångbroms snarare än tät ångspärr – kan minska kostnader för tätskikt. Och på lång sikt kan fårullens fuktreglering minska risken för fuktskador och de kostnader de medför.
Var det är mest motiverat
Fårullsisolering är mest kostnadseffektivt i projekt där dess specifika egenskaper ger störst mervärde: ekologisk byggnad, renovering av äldre trähus, konstruktioner med fuktproblem, och projekt där inomhusmiljön prioriteras. I storskalig nyproduktion utan specifika ekologiska krav är mineralull vanligtvis det mer kostnadseffektiva valet.
Vanliga frågor om fårullsisolering
Är fårullsisolering bättre än mineralull?
Inte på alla punkter – men bättre på specifika viktiga egenskaper. Fuktregleringen är överlägsen: fårull hanterar fuktvariationer aktivt och tappar inte isoleringsförmågan vid fukt, medan mineralull tappar prestanda och torkar långsamt om den blöts ned. Installationskomforten är bättre – inga irriterande fibrer. Inomhusmiljön gynnas av att fårull kan binda VOC som formaldehyd. Priset är högre och lambda-värdet jämförbart. Välj fårull för ekologisk byggnad, fukthantering och inomhusmiljö – välj mineralull för lägst kostnad per isolerat kubikmeter.
Vad är lambda-värdet för fårullsisolering?
Fårullisoleringens lambda-värde ligger typiskt på 0,034-0,040 W/mK beroende på densitet och produktkvalitet. Det är jämförbart med glasull och något högre (sämre) än de bästa stenullsprodukterna som når ner mot 0,031 W/mK. I praktiken innebär det att fårull behöver 10-30 mm mer tjocklek för samma R-värde som bästa mineralull – men under verkliga fuktförhållanden kan den faktiska prestandan vara jämbördig eftersom fårull behåller sin isoleringsförmåga bättre vid fukttoppar.
Kan fårull angripas av mal?
Obehandlad fårull kan angripas av ullmal under rätt betingelser – mörkt, ostört och med tillgång till fibrer. Kommersiell fårullsisolering behandlas mot skadedjur, vanligtvis med borax eller pyretroider, för att förhindra angrepp under byggnadens livstid. En korrekt installerad och behandlad fårullsisolering i en aktiv byggnad löper i princip ingen risk för malangrepp.
Behöver man ångspärr med fårullsisolering?
Vanligtvis används en ångbroms snarare än en tät ångspärr med fårull. Fårullens diffusionsöppenhet gör att fukt kan röra sig ut ur konstruktionen naturligt – en tät ångspärr skulle hindra det och reducera en av fårullens viktigaste fördelar. Exakt fuktstrategi beror på konstruktionstyp, klimatzon och byggnadens specifika förutsättningar – konsultera alltid en byggingenjör eller hänvisa till Boverkets byggregler för dimensionering av den specifika konstruktionen.
Kan man blanda fårull med annan isolering?
Ja – det är vanligt att kombinera fårull med andra isoleringsmaterial i en konstruktion. Till exempel fårull i den yttre isoleringsdelen av en vägg för fuktbuffring, kombinerat med PIR-skivor i ett tryckt skikt. Blandade konstruktioner kräver omsorgsfull fuktdimensionering för att säkerställa att konstruktionen torkar korrekt – de olika materialens olika fuktegenskaper påverkar hela systemet.
Hur installerar man fårullsisolering?
Skär rullen eller skivan marginellt bredare än regelavståndet – 10-15 mm extra. Tryck in ullen så att den fjädrar mot regelkanter utan att komprimeras hårt – ull som komprimeras för hårt minskar sin luftvolym och isoleringsförmåga. Ingen skyddsutrustning krävs. Inga specialverktyg behövs utöver vanlig sax eller sticksåg. Det är ett av de mest hantverksvänliga isoleringsmaterialen att arbeta med.
Kan fårullsisolering komposteras?
Obehandlad fårull kan komposteras. Boraxbehandlad fårull kan i princip komposteras men boraxinnehållet bör beaktas – i stora mängder kan det påverka jordens mikrobiologi. I praktiken är det bäst att kontakta kommunens avfallshantering för lokala riktlinjer. Jämfört med mineralull (oorganisk, deponeras), cellplast (plast, deponeras) och glasull (oorganisk, deponeras) har fårull en avsevärt mer gynnsam slut-av-livscykel-profil.
Sammanfattning
Fårullsisolering är inte ett kompromisslöst val för den som vill ha lägst kostnad per isolerat kubikmeter. Det är ett välmotiverat val för den som prioriterar fuktreglering, inomhusmiljö, installationskomfort och biologisk hållbarhet – och för den som bygger eller renoverar med en helhetssyn på byggnadens ekologi.
Lambda-värdet är jämförbart med glasull och cellulosaisolering. Fuktregleringen är överlägsen de flesta alternativ. Installationsupplevelsen är bättre. Och materialet är den enda isolering du kan kompostera när huset en dag rivs.
Det viktigaste att ta med sig:
- Lambda-värde 0,034-0,040 W/mK – jämförbart med glasull, kräver 10-30 mm mer tjocklek än bästa stenull
- Fuktreglering är den största fördelen – aktiv buffring, diffusionsöppen, behåller isoleringsförmågan vid fukttoppar
- Ingen irritation vid installation – inget behov av andningsskydd eller handskar
- Biologiskt nedbrytbar – förnybar råvara som kan komposteras när byggnaden rivs
- Inte för direkt markkontakt – välj XPS eller stenull för konstruktioner mot mark och vatten
Vill du förstå keratinfiberns egenskaper – varför ull hanterar fukt som det gör? Läs vår guide om vad keratinfibrer är. Vill du veta mer om ull som hållbart material i ett bredare perspektiv? Läs vår guide om ull som hållbart val. Och vill du förstå vad som görs för att ta tillvara mer av den svenska ullen? Läs om The Swedish Wool Initiative.
