Ullindustrin i Sverige – läget 2026

Sverige producerar ungefär 1 000 ton råull per år från landets 600 000 får. Mer än hälften av den ullen kastas eller förstörs. Samtidigt importerar Sverige stora volymer bearbetad ull och ullgarn från andra länder. Det är en ekvation som länge inte gått ihop – men som nu håller på att förändras.

2026 är ett avgörande år för svensk ullindustri. Infrastrukturen som länge saknats är under uppbyggnad. Varumärken som Filippa K, Houdini Sportswear och Tiger of Sweden köper aktivt svensk ull. En nationell ullstandard är på plats. Och i Hälsingland planeras ett ullhub med industriell kapacitet för första gången på decennier.

Den här guiden ger en samlad bild av var den svenska ullindustrin befinner sig just nu – statistiken, aktörerna, utmaningarna och vad som faktiskt händer i branschen det här året.

Innehållsförteckning

  1. Siffrorna – vad som produceras och vad som kastas
  2. Historik – hur industrin avvecklades
  3. Aktörerna i den svenska ullkedjan 2026
  4. Gotland – en särställning i systemet
  5. Den svenska ullstandarden
  6. Woolution – det historiska steget 2026
  7. Varumärken som köper svensk ull
  8. Utmaningarna som kvarstår
  9. Hållbarhet och EU-krav som driver på
  10. Framtiden – vad som händer härnäst
  11. Vanliga frågor om svensk ullindustri
  12. Sammanfattning

Siffrorna – vad som produceras och vad som kastas

Den svenska ullindustrins grundläggande problem kan beskrivas med tre siffror.

Produktionen

Sveriges 600 000 får producerar ungefär 1 000-1 200 ton råull per år. Det är en råvara av hög kvalitet – men med en fundamental logistik- och infrastrukturproblematik som länge gjort den svår att förädla i industriell skala.

Svinnet

Mer än hälften av den svenska ullen kastas eller förstörs. Det är inte ett tecken på dålig kvalitet – det är ett tecken på ett system som saknat kapacitet att ta hand om råvaran. Fårägare som inte hittar köpare, transportkostnader som överstiger ullens marknadsvärde och brist på sorteringskapacitet har under decennier lett till att en stor del av råvaran aldrig nått förädling.

Importberoendet

Samtidigt importerar Sverige stora volymer bearbetad ull och ullgarn från Australien, Nya Zeeland och länder med etablerad förädlingskapacitet. Det innebär att Sverige exporterar råvaran till soptippen och köper tillbaka den färdiga varan – en ekvation som saknar logik ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv men som länge inte haft en praktisk lösning.

Ull i ett globalt perspektiv

Globalt produceras ungefär 2,1 miljoner ton fårull per år från en miljard får i omkring 100 länder. Australien är den dominerande producenten med ungefär en femtedel av världsproduktionen, följt av Kina, Nya Zeeland, Iran och Argentina. Ull utgör bara 2 procent av världens totala fiberproduktion – resten är bomull och syntetfibrer. Det innebär att ull redan från grunden är ett nischfynd snarare än en volymråvara – vilket både motiverar mervärdesproduktion och förklarar utmaningarna med storskalighet.

Historik – hur industrin avvecklades

Förståelsen av var den svenska ullindustrin befinner sig 2026 kräver en kort historisk återblick.

Avvecklingen på 1900-talet

Sverige hade en relativt välutvecklad textil- och ullindustri fram till mitten av 1900-talet. Under 1960- och 1970-talen avvecklades den i hög takt – konkurrens från billigare importerad textil, rationalisering av jordbruket och strukturförändringar i industrin ledde till att spinnerier stängde, sorteringsanläggningar försvann och kompetensen gradvis tunnades ut.

Det som återstod var ett litet antal hantverksspinnerier och väverierna – passionerade aktörer med djup kunskap men begränsad kapacitet. De maskiner som bevarades är de som kan spinna den grövre svenska ullen – och de drivs av en generation som nu närmar sig pensionsåldern.

Kompetenstappet

En av de mest konkreta konsekvenserna av avvecklingen är kompetenstappet. Kunskap om sortering, klassificering och förädling av ull är praktisk kunskap som förs vidare genom att praktiseras – inte enbart genom att läsas ur böcker. Decennier utan storskalig produktion har gjort att den praktiska kunskapen finns hos ett fåtal aktörer, ofta med hög genomsnittsålder.

Infrastrukturens frånvaro

Det som saknas mest i den svenska ullkedjan är inte råvaran och inte heller viljan – det är infrastrukturen. Regionala insamlingspunkter, sorteringskapacitet, tvätterier och spinnerier i tillräcklig skala har länge fattats. Det är precis denna infrastruktur som nu byggs upp.

Aktörerna i den svenska ullkedjan 2026

Den svenska ullkedjan är liten men rör sig. Här är de viktigaste aktörskategorierna och vad de bidrar med.

Fårägare och lantbrukare

Sverige har ungefär 8 500 fårföretag. Många är små – ett tiotal till ett par hundra djur – och ullproduktionen är ofta en marginalinkomst snarare än en kärnverksamhet. Den viktigaste förändringen för fårägarna är att ullens marknadsvärde nu börjar stiga i takt med att efterfrågan ökar från industrin. Det skapar ett ekonomiskt incitament att ta hand om ullen snarare än att kasta den.

Klippare och insamling

Klippning kräver specialistkompetens och är en flaskhals i den svenska kedjan. Det finns ett begränsat antal yrkesklippare i Sverige. Insamlingspunkter – som den regionala piloten i Dalarna inom ramen för The Swedish Wool Initiative – är ett svar på logistikproblemet med att samla ull från många små gårdar.

Spinnerier

Wålstedts ullspinneri i Dala-Floda och Insjöns väveri är centrala aktörer. De ser ökad efterfrågan på svenska ullgarn men har begränsad kapacitet. Det planerade spinneriet i Hälsingland – del av Woolution-projektet – är avsett att skala upp kapaciteten markant med planerad start i slutet av 2026.

Väverierna

Insjöns väveri, Väveriet i Bollnäs och ett fåtal andra väveriaktörer bidrar till att omvandla garn till tyger och slutprodukter. Klippan Yllefabrik är en viktig aktör för storskalig produktion av ulltyger och har samarbetat direkt med Filippa K i deras svenska ullprojekt.

Organisationer och branschorgan

Svenska Fåravelsförbundet, Arena Svensk Ull och Axfoundation spelar alla roller i att samla, koordinera och driva branschen framåt. RISE – Research Institutes of Sweden – bidrar med vetenskaplig kompetens och oberoende analys. Vinnova och Region Dalarna är viktiga finansiärer av infrastrukturinvesteringarna.

Gotland – en särställning i systemet

Bland Sveriges regioner har Gotland en unik och viktig roll i den svenska ullkedjan.

Varför Gotland är annorlunda

Gotland har ungefär 70 000 får – en stor andel av den svenska besättningen – och en genomsnittlig besättningsstorlek som är tre gånger större än rikssnittet. Det förenklar logistiken dramatiskt jämfört med fastlandet med dess spridda småbesättningar. Därtill dominerar gotlandsfåret – med sin eftertraktade grå, glansiga ull – vilket ger ett mer enhetligt råvaruflöde.

Av de estimerade 100 ton ull som produceras på Gotland årligen tas ungefär 60 procent om hand – en avsevärt högre andel än rikssnittet. Det är möjligt tack vare att det finns fungerande industriella flöden på plats med insamling, sortering och tvättning. Gotland har också tre aktiva spinnerier, vilket är unikt i Sverige.

Gotland som modell

Det gotländska systemet – med lokal insamling, sortering, tvättning och spinning inom samma region – är den modell som The Swedish Wool Initiative och Woolution vill skala upp och replikera på fastlandet. Vad Gotland visar är att det är möjligt att bygga en fungerande regional ullkedja när infrastrukturen väl finns på plats.

Den svenska ullstandarden

En av de viktigaste konkreta resultaten av The Swedish Wool Initiative är en nationell klassificeringsstandard för svensk ull.

Varför en standard behövdes

Utan ett standardiserat klassificeringssystem kan industrin inte köpa ull i konsekvent och förutsägbar kvalitet. En köpare som behöver ett garn med specifika egenskaper kan inte beställa ”gotlandsull” och förvänta sig ett enhetligt resultat – ull från samma ras varierar enormt beroende på gård, djurets ålder och årstid.

Den svenska ullstandarden klassificerar ull baserat på faktiska fiberegenskaper – fibertjocklek, stapellängd och renhet – snarare än enbart ras. Det gör det möjligt att kombinera ull från flera gårdar till konsistenta partier av industriell storlek. Fårägare kan nu få betalt baserat på faktisk ullkvalitet.

Nationellt och potentiellt europeiskt genomslag

Standarden har antagits nationellt och väcker intresse på europeisk nivå. Många europeiska länder saknar ett liknande system – den svenska modellen kan bli en förebild för ett bredare europeiskt klassificeringssystem. Det är en konkret exportprodukt av kunskap snarare än av fiber.

Woolution – det historiska steget 2026

Woolution är det projekt som tar den svenska ullindustrin från pilot till industriell skala – och 2026 är startåret.

Vad Woolution är

Woolution är ett samarbetsprojekt för att etablera ett ullhub i Sörforsa utanför Hudiksvall i Hälsingland – en plats med lång historia av textilproduktion. Projektet leds av Dalarna Science Park och Axfoundation i samarbete med bland annat Holma-Helsinglands, Swedish Textile, Wålstedts ullspinneri, Filippa K, Houdini Sportswear, Gärsnäs, Nordifa och Woolpower.

Vad hubbet ska innehålla

Det planerade hubbet i Hälsingland kombinerar insamling, sortering, tvättning och spinning på ett och samma ställe – en integrerad kedja som i dag saknas i industriell skala i Sverige. Anläggningen baseras på delad infrastruktur, tydliga kvalitetskrav och full digital spårbarhet.

Specifikt planeras ett spinneri med kapacitet för 50 ton ull per år, med planerad start i slutet av 2026. Garnerna är avsedda för både interiörbranschen och modebranschen. Den initiala kapaciteten för tvättad ull är 100 ton per år med en tydlig plan för uppskalning till 500 ton – ungefär hälften av Sveriges totala ullproduktion.

Teknisk innovation i processen

Woolution inkluderar inte bara fysisk infrastruktur utan också teknisk innovation. AI-baserad kvalitetsbedömning av ull – både i industrianläggningar och nära gårdarna – är en del av systemet. Resursseffektiva tvättprocesser med reducerad vatten- och energianvändning, samt lanolin-återvinning som skapar en värdefull biprodukt, är andra delar. Fossilfri logistik och regionala insamlingshubbar kompletterar bilden.

Finansiering

Woolution finansieras av Net Zero Industries Impact Innovation – ett gemensamt initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova – samt Region Dalarna och Region Gävleborg. Det statliga engagemanget speglar att svensk ullproduktion ses som strategiskt viktig för omställningen till ett fossilfritt samhälle med kortare och mer robusta leveranskedjor.

Varför det är historiskt

Sverige har inte haft en fungerande storskalig ullförädling på decennier. Om Woolution lyckas enligt plan finns det för första gången på länge en komplett industriell kedja – från svenska får till färdigt garn – med tillräcklig kapacitet för att försörja inte bara hantverksproducenter utan faktiska modehus och industrikunder.

Varumärken som köper svensk ull

En av de viktigaste drivkrafterna bakom den uppbyggnad som pågår är att etablerade svenska varumärken nu aktivt köper och kommunicerar om svensk ull.

Filippa K

Filippa K har sedan 2020 lanserat flera kollektioner baserade på svensk ull, inklusive den återkommande Swedish Wool Sweater och den 2025 lanserade Swedish Wool Jacket. Till AW25 introducerades en ny stickad tröja i 100% svensk ull i samarbete med Klippan Yllefabrik och Västkustens Ullinsamling. Filippa K är partner i Woolution. Det är ett starkt signal om kommersiell trovärdighet när ett modevarumärke i den prissegmentet aktivt kommunicerar och utökar sitt sortiment av svensk ull.

Houdini Sportswear

Houdini är partner i The Swedish Wool Initiative och Woolution och har utvecklat produkter med svensk ull inom friluftssegmentet. Det är ett viktigt signalvärde – att svensk ull håller den prestandastandard ett ledande friluftsmärke kräver.

Tiger of Sweden och Woolpower

Ytterligare etablerade varumärken som Tiger of Sweden och Woolpower – som specialiserat sig på ullunderställ av hög kvalitet – deltar i initiativet. Bredden av partners, från lyxmode till friluftsliv och tekniska underplagg, visar att svensk ull kan möta krav från flera marknadssegment.

Vad varumärkenas engagemang betyder

Att dessa varumärken väljer svensk ull är inte primärt ett välgörenhetsval – det är ett affärsbeslut. Det reflekterar att EU:s krav på produktpass och spårbarhet gör lokal och dokumenterbar råvara till ett konkurrensmedel snarare än enbart ett hållbarhetsargument. Det är en strukturell förändring som gynnar den svenska ullbranschen.

Utmaningarna som kvarstår

Bilden är inte enbart positiv. Det finns reella och konkreta utmaningar som kvarstår i den svenska ullbranschen.

Kompetensförsörjning

Klippare, sorterare och spinnerikompetens är alla knappa resurser. Den praktiska kunskap som krävs för att hantera ull professionellt tar år att bygga upp och generationsväxlingen är en reell utmaning. Investeringarna i infrastruktur riskerar att begränsas av brist på kunniga händer att driva dem.

Ekonomin för fårägarna

Trots ökad efterfrågan är ullproduktionen fortfarande en förlustaffär för många svenska fårägare – de får mindre betalt för ullen än vad det kostar att klippa och hantera den. Den ekonomiska kalkylen måste förbättras för att fler fårägare ska investera i ullkvalitet och ta hand om den ull de producerar. Det kräver att hela kedjan – inklusive slutkonsumenten – är beredd att betala för genuint lokalt ursprung.

Skalan på råvaruflödet

De 1 000 ton råull som produceras i Sverige är en liten volym i ett globalt perspektiv. Industriella kunder behöver konsistenta leveranser av tillräcklig volym – det är en utmaning när råvaruflödet är fragmenterat över tusentals gårdar. Det är precis det problem insamlingspunkter, ullstandarden och Woolution adresserar – men det tar tid att bygga.

Konkurrensen från importerad ull

Australiensisk merinoull är välkänd, välklassificerad och levereras i stora konsistenta volymer till konkurrenskraftiga priser. Svensk ull måste motivera sitt merpris med spårbarhet, kortare transportkedja och dokumenterad hållbarhetsprestanda – och det kräver att hela systemet för att leverera och verifiera det fungerar.

Hållbarhet och EU-krav som driver på

En viktig drivkraft bakom den uppbyggnad som pågår är inte bara ökad konsumentefterfrågan på hållbarhet – det är konkreta EU-krav som förändrar affärsvillkoren för textilbranschen.

EU:s produktpass

EU:s ekodesignförordning inför krav på digitala produktpass för textilier – ett krav på att producenter ska kunna dokumentera och kommunicera sin produkt s hela livscykel, inklusive råvarans ursprung. Det gynnar direkt producenter med kort och transparent leveranskedja. Svensk ull med dokumenterad spårbarhet från gård till färdig produkt är ett starkare val i det systemet än importerad ull utan fullständig dokumentation.

Producentansvaret för textil

EU beslutade i september 2025 om harmoniserat producentansvar för textil – de som tillverkar och säljer kläder ska bekosta insamling, sortering och återvinning. Det skapar incitament att designa produkter med längre livslängd och lättare att återvinna. Naturmaterial som ull, med sin biologiska nedbrytbarhet och återvinningspotential, gynnas av detta systemskifte.

Kortare leveranskedjors strategiska värde

Pandemi, geopolitisk instabilitet och handelsstörningar har förtydligat riskerna med globala leveranskedjor. Industriella köpare av textil värderar nu kortare och mer robusta leveranskedjor på ett sätt de inte gjorde för tio år sedan. Svensk ull med lokal förädling ger exakt den robusthet och det oberoende från globala störningar som efterfrågas.

Framtiden – vad som händer härnäst

Den svenska ullindustrin 2026 befinner sig i ett avgörande skede – inte i mål, men tydligt på väg.

2026-2027 – etablering av Woolution

Det närmaste konkreta steget är etableringen av spinneriet i Hälsingland med planerad start i slutet av 2026 och full drift under 2027. Det är det enskilt viktigaste steget för att göra den svenska ullkedjan komplett i industriell skala.

Skalning av insamlingsinfrastrukturen

Piloten i Dalarna ska fungera som modell för regionala insamlingspunkter på fler platser i landet. Dalarna är ett första steg – men för att halvera ullsvinnet nationellt krävs liknande strukturer i fler regioner.

EU-kravens genomslagskraft

I takt med att kraven på produktpass och spårbarhet implementeras praktiskt kommer efterfrågan på dokumenterbar lokal råvara att öka. Det ger den svenska ullbranschen ett strukturellt medvind som sträcker sig bortom de enskilda varumärkenas frivilliga åtaganden.

Nästa generation av aktörer

Den kanske viktigaste faktorn på lång sikt är om nästa generation av fårägare, spinnerikompetens och varumärkespartners träder in. Utan generationsväxling kan infrastrukturen byggas men inte drivas. Det är den mjukaste och svåraste faktorn att förutspå – men signalerna om ökat intresse för lokal produktion, naturmaterial och transparent ursprung pekar i rätt riktning.

Vanliga frågor om svensk ullindustri

Hur mycket ull produceras i Sverige per år? +

Sverige producerar ungefär 1 000-1 200 ton råull per år från landets 600 000 får. Det är en liten volym i ett globalt perspektiv – Australien ensamt producerar ungefär en femtedel av världens 2,1 miljoner ton. Mer än hälften av den svenska ullen kastas eller förstörs, eftersom infrastrukturen för att ta hand om den länge saknats.

Varför kastas så mycket svensk ull? +

Det handlar om infrastruktur och ekonomi, inte om kvalitet. Transportkostnaden för att ta ull från en liten gård till ett spinneri överstiger ofta ullens marknadsvärde. Det saknas regionala insamlingspunkter, sorteringskapacitet och förädlingsinfrastruktur i tillräcklig täckning. Det skapar en ond cirkel där fårägare inte investerar i ullkvalitet eftersom det inte lönar sig, och industrin inte investerar i kapacitet eftersom råvaruflödet är osäkert.

Vad är Woolution och när startar det? +

Woolution är ett projekt för att etablera ett ullhub i Sörforsa utanför Hudiksvall i Hälsingland med integrerad kapacitet för insamling, sortering, tvättning och spinning. Ett spinneri med kapacitet för 50 ton per år planeras starta i slutet av 2026, med kommersiell full drift under 2027. Totalkapaciteten för tvättad ull är 100 ton per år med plan för uppskalning till 500 ton.

Vilka svenska varumärken köper svensk ull? +

Filippa K, Houdini Sportswear, Tiger of Sweden och Woolpower är bland de mest aktiva. Filippa K har sedan 2020 lanserat flera kollektioner i svensk ull och utökar sortimentet varje år. Houdini har utvecklat friluftsprodukter med svensk ull. Klippan Yllefabrik är en viktig produktionspartner för storskalig tillverkning. Listan växer i takt med att infrastrukturen byggs upp och råvarans tillgänglighet förbättras.

Varför är Gotland speciellt i den svenska ullkedjan? +

Gotland har 70 000 får – en stor andel av den svenska besättningen – med en genomsnittlig besättningsstorlek tre gånger större än rikssnittet. Det förenklar logistiken dramatiskt. Därtill dominerar gotlandsfåret med sin grå glansiga ull, tre aktiva spinnerier finns på ön och ungefär 60 procent av ullen tas om hand – avsevärt högre än rikssnittet. Gotland är i praktiken den modell för en fungerande regional ullkedja som The Swedish Wool Initiative vill replikera på fastlandet.

Vad innebär EU:s produktpass för svensk ull? +

EU:s ekodesignförordning inför krav på digitala produktpass för textilier – producenter måste dokumentera och kommunicera en produkts hela livscykel inklusive råvarans ursprung. Det gynnar direkt producenter med kort och transparent leveranskedja. Svensk ull med dokumenterad spårbarhet från gård till färdig produkt är ett starkare val i det systemet än importerad ull utan fullständig dokumentation – och gör lokal produktion till ett affärsmässigt argument snarare än enbart ett hållbarhetsargument.

Är svensk ull lönsam för fårägarna? +

Ofta inte – det är ett av branschens grundläggande problem. Många fårägare får betalt för ullen som är lägre än kostnaden för att klippa och hantera den. Det är en av de starka drivkrafterna bakom The Swedish Wool Initiative och Woolution – att bygga infrastruktur och marknad som gör det lönsamt för fårägare att investera i ullkvalitet och ta hand om råvaran. Den nationella ullstandarden är ett steg – den ger fårägare möjlighet att få betalt baserat på faktisk kvalitet.

Sammanfattning

Den svenska ullindustrin befinner sig 2026 i ett skifte som saknar motstycke på decennier. Från ett läge där mer än hälften av råvaran kastades och industrin bestod av ett fåtal hantverksspinnerier är rörelsen nu tydlig mot industriell kapacitet, nationell standard och bred varumärkesefterfrågan.

Det avgörande steget är etableringen av Woolution i Hälsingland – ett ullhub med integrerad kedja från insamling till spinning som planeras starta i slutet av 2026. Det är inte ett slutmål utan ett fundament. En infrastruktur som gör det möjligt att faktiskt leverera på löftet om genuint svensk ull i industriell skala.

Det viktigaste att ta med sig:

  1. Sverige producerar 1 000-1 200 ton råull per år – mer än hälften kastas fortfarande
  2. Infrastrukturen byggs nu – Woolution i Hälsingland, nationell ullstandard, regionala insamlingspunkter
  3. Etablerade varumärken köper aktivt – Filippa K, Houdini, Tiger of Sweden, Woolpower
  4. EU-krav driver på strukturellt – produktpass och producentansvar gynnar lokal spårbar råvara
  5. Gotland är modellen – visar att en fungerande regional ullkedja är möjlig

Vill du förstå vad The Swedish Wool Initiative är och vad det har åstadkommit? Läs vår guide om The Swedish Wool Initiative. Vill du veta hur ullen faktiskt förädlas från klippning till färdig produkt? Läs om hur svensk ull tillverkas. Och vill du förstå varför du som konsument ska välja genuint svensk ull? Läs vår guide om varför köpa svenska ullprodukter.